Samarbetet kring svenska tjänster måste förtydligas och komma igång snarast

18.02.2021 kl. 11:00

FDUV har gett ett skriftligt utlåtande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott om regeringens förslag till vårdreform.

FDUV anser att den nu föreslagna social- och hälsovårdsreformen är den bästa hittills, eftersom förslaget tryggar serviceproduktionen och expertkunnande men också river de murar som finns mellan specialomsorgsdistrikten och kommunerna i dag.

Även om vi anser att reformförslaget är bra är vi oroade för att samarbetet mellan Kårkulla samkommun, de kommande välfärdsområdena och kommunerna inte kommer igång tillräckligt snabbt.

FDUV har i sitt utlåtande till riksdagen social- och hälsovårdsutskott poängterat följande:

Det är viktigt att svenskspråkig funktionshinderservice byggs upp parallellt med den finskspråkiga från första början. Annars kommer de svenskspråkiga att försättas i en ofördelaktig ställning i jämförelse med de finskspråkiga.
För att reformen och integrationen av social- och hälsovårdstjänster ska lyckas behöver servicekartläggningar och serviceplaner och beslut göras inom de tvåspråkiga välfärdsområdena, det är bara i undantagsfall det kan organiseras via Egentliga Finlands välfärdsområde.
Att producera svenskspråkiga tjänster kan bli dyrare på grund av de geografiska avstånden och på grund av att vi inte i Svenskfinland har samma kundunderlag som på finskt håll. För att trygga de svenskspråkiga tjänsterna kunde man använda en finansieringsmodell där välfärdsområden betalar en fast avgift och en användarbaserad avgift för att trygga kontinuitet i verksamheten.
Där man inte lyckas producera svenskspråkiga tjänster är det nödvändigt att kunna avtala om samarbete med andra välfärdsområden som producerar svenskspråkiga tjänster. Samarbetsavtalen är avgörande för att trygga de åtta tvåspråkiga välfärdsområdenas möjligheter att upprätthålla fungerande svenskspråkig service.
Hur samarbetsavtalen fungerar i praktiken kommer inte tillräckligt tydligt fram i reformförslaget. Det är därför viktigt att ministeriet preciserar hurdan avtalsstrukturen ska vara. På detta sätt skulle arbetet med att försäkra en god social- och hälsovård för den svenskspråkiga befolkningen göras väl från första början.

Läs hela utlåtandet

Mera information:

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare
lisbeth.hemgard@fduv.fi
040 526 43 69

Våra alla utlåtanden finns att läsa på fduv.fi/utlatanden

Färgglad illustration med bland annat texten Rätt att vara och Svenska hörnans logotyp i regnbågensfärger.

Svenska Hörnan firar Helsingfors Pride

Pressmeddelande 24.6.2021 om program i samband med Helsingfors Pride.

Beredningen av funktionshinderlagen framskrider – FDUV deltar aktivt

Förslaget till ny lag om funktionshinderservice kommer på officiell remissrunda i höst.

Personer med funktionsnedsättning och texten Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra.

Över 100 invalda fullmäktigeledamöter har lovat jobba för en kommun för alla – kolla listan!

Kampanjen En kommun för alla samlade sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som vill jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning. Av dem blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats.

Resurserna för inkludering bör säkerställas

FDUV har gett ett utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.

Pärmen av handboken Brytningsskeden och i bakgrunden två unga kvinnor, den ena i den andras famn.

Brytningsskeden – handbok om service för unga

Vi har uppdaterat vår handbok om service för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Handboken fungerar som stöd för er som står inför många brytningsskeden.

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.

Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.