Inklusion i närskolan bör vara första alternativet

26.11.2020 kl. 12:12

FDUV har gett ett utlåtande om inklusion och stöd för lärande.

FDUV har i dag blivit hörd av en arbetsgrupp tillsatt av Undervisnings- och kulturministeriet. Arbetsgruppen har i uppdrag att bereda åtgärder för att främja stödet för lärande, stödet till barnet och inkludering inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som en del av utvecklingsprogrammet Utbildning för alla.

I vårt utlåtande konstaterade vi att svenskspråkiga elever med stödbehov oftare inkluderats i vanlig skola än på finskt håll, eftersom det funnits och finns väldigt få specialskolor på svenska. Det betyder ändå inte att inklusionen i de svenskspråkiga skolorna alltid skulle fungera optimalt.

I utlåtandet lyfter vi också upp att inklusion inte är en fråga enbart för elever med behov av särskilda insatser. Frågan är större än så. Det handlar om mångfald och respekt för alla människors rätt att vara en del av vårt samhälle oberoende av utmaningar och behov. Inklusion främjar också en positiv syn på att alla människor är olika, men ändå lika mycket värda och likvärdiga medlemmar i vårt samhälle.

Enligt FDUV ska inklusion i närskolan alltid utredas som det första alternativet för eleven. För att inklusion ska lyckas krävs att hela skolan är engagerad och att det finns en gemensam överenskommelse om att vår skola är en skola för alla.

För att lyckas krävs också:

En aktiv dialog med anhöriga, också med andra anhöriga vars barn inte har direkta stödbehov
Tillräcklig sakkunskap om hur man beaktar eleven med stödbehov och de andra eleverna
Tillräckliga resurser i klassen och på rasterna
Tillräckligt små klasser och möjlighet att arbeta i smågrupper
Flexibilitet; för många elever kan den bästa lösningen vara en alternering mellan inklusion och undervisning i mindre grupp.

I utlåtandet lyfter FDUV även fram följande punkter/utvecklingsbehov:

Handledningen till personalen bör stärkas genom specialpedagoger med det uttryckliga uppdraget att handleda och utveckla
Stödinsatserna bör utvecklas i takt med eleven; när eleven blir äldre kanske stödinsatserna behöver se annorlunda ut
Elevens och familjens delaktighet behöver stärkas vid beslut och uppgörande av planer
Det så kallade tre stegs stödet fungerar men kräver engagemang och kunskap

Läs utlåtandet i sin helhet

Alla våra utlåtanden finns på fduv.fi/utlatanden

Foto: iStock

Färgglad illustration med bland annat texten Rätt att vara och Svenska hörnans logotyp i regnbågensfärger.

Svenska Hörnan firar Helsingfors Pride

Pressmeddelande 24.6.2021 om program i samband med Helsingfors Pride.

Beredningen av funktionshinderlagen framskrider – FDUV deltar aktivt

Förslaget till ny lag om funktionshinderservice kommer på officiell remissrunda i höst.

Personer med funktionsnedsättning och texten Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra.

Över 100 invalda fullmäktigeledamöter har lovat jobba för en kommun för alla – kolla listan!

Kampanjen En kommun för alla samlade sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som vill jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning. Av dem blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats.

Resurserna för inkludering bör säkerställas

FDUV har gett ett utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.

Pärmen av handboken Brytningsskeden och i bakgrunden två unga kvinnor, den ena i den andras famn.

Brytningsskeden – handbok om service för unga

Vi har uppdaterat vår handbok om service för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Handboken fungerar som stöd för er som står inför många brytningsskeden.

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.

Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.