Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande

24.10.2020 kl. 14:55

Mikaela Björklund har omvalts som ordförande för FDUV. I en resolution från förbundskongressen betonar FDUV vikten av att tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning tryggas efter vårdreformen. Förbundet anser att det nuvarande förslaget till vårdreform ger goda förutsättningar för moderna tjänster, även om det finns farhågor.

Pedagogie doktor, Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande de kommande tre åren. Björklund har varit ordförande för FDUV sedan 2018.

– Det har varit en förmån att få vara ordförande för FDUV under de tre senaste åren. Därför är det med glädje och tacksamhet jag tar emot det fortsatta förtroendet. Jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett samhälle som bejakar och beaktar mångfald tillsammans med alla engagerade förtroendevalda och anställda inom förbundet och dess föreningar, säger Mikaela Björklund.

Förbundsstyrelsen 2021–2023

Mikaela Björklund, ordförande

Beatrice Wahlström, vice ordförande (DUV i Östra Nyland)

Christel Granholm-Hagen, vice ordförande (DUV i Jakobstadsnejden)

Medlemmar

Eivor Hansén (DUV i Karlebynejden), personlig ersättare Benita Haals (DUV i Karlebynejden)
Kerstin Strengell (DUV i Nykarleby), personlig ersättare Ulrika Häggman (DUV i Nykarleby)
Marion Norrgård (DUV i Vasanejden), personlig ersättare Lars-Erik Björklund (DUV i Vasanejden)
Christina Mannfolk (DUV i Sydösterbotten), personlig ersättare Peter Lönnfors (DUV i Östra Nyland)
Susan Enberg (DUV på Åland), personlig ersättare Ove Smeds (DUV på Åland)
Ann-Sofie Holmberg (DUV i Västra Åboland), personlig ersättare Hans Henriksson (DUV i Västra Åboland)
Åsa Krook (DUV i Västnyland), personlig ersättare Leo Puhakka (DUV i Västnyland)
Irja Bergholm (DUV i Mellersta Nyland), personlig ersättare Eija Selenius (DUV i Mellersta Nyland)
Joakim Smeds (Steg för Steg),personlig ersättare John Pelkonen (Steg för Steg).

Resolution från förbundskongressen

Tjänsterna för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning måste tryggas

Den förestående social- och hälsovårdsreformen kommer att ha en betydande inverkan på hur tjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ser ut i framtiden. Vi anser att det nuvarande förslaget till vårdreform i många avseenden är bra med tanke på moderna svenskspråkiga tjänster för den här målgruppen.

Samarbete mellan tvåspråkiga välfärdsområden

Enligt förslaget ska expertkunnande inom specialomsorgsdistrikten tas tillvara och utvecklas nationellt, medan bastjänsterna utvecklas inom respektive välfärdsområde och ges nära den stödbehövande. De åtta tvåspråkiga välfärdsområdena ska avtala om samarbete och arbetsfördelning bland annat gällande expert-, utvecklings- och rehabiliteringstjänster som Kårkulla erbjuder i dag.

Välfärdsområdet i Egentliga Finland kommer att ha ett särskilt koordineringsansvar för avtalssamarbetet. Vi anser att bestämmelserna kring detta i huvudsak ger goda förutsättningar för att trygga tillgången till tjänster som kräver expertkunnande. I bästa fall förbättrar modellen utbudet av sådana tjänster som i dag inte finns eller som fungerar bristfälligt på svenska.

Välfärdsområdenas roll

Största delen av de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdena ansvarar för omfattas ändå inte av samarbetsavtalet. Enligt förslaget ska till exempel de boendeenheter och enheter för dag- och arbetsverksamhet som Kårkulla i dag basar för införlivas i det välfärdsområde på vars område de finns. Därför är avtalssamarbetet i sig inte tillräckligt för att trygga tillgången till svenskspråkiga tjänster.

För att de tvåspråkiga välfärdsområdena på ett bredare plan ska kunna ge service på svenska, krävs även fokus på basservicen och framtidens social- och hälsovårdscentraler. Nationalspråksnämnden har också en betydelse – vi välkomnar tillägget att ordförande har närvaro- och yttranderätt på välfärdsområdets styrelsemöten. Det ger nämnden bättre möjligheter att bevaka tillgången till svenskspråkiga tjänster.

Det är oerhört viktigt att bastjänsterna som Kårkulla erbjuder i dag också finns i framtiden. Men lika angeläget är att de tvåspråkiga välfärdsområdena utvecklar flexibla stödformer som personlig budgetering och personlig assistans på båda nationalspråken.

Det innebär att de tvåspråkiga välfärdsområdena måste utveckla tjänster samt garantera tillräckliga resurser och ta hänsyn till de svenskspråkigas behov också på det lokala planet. Om välfärdsområdet inte har kapacitet att erbjuda tjänster på svenska bör de samarbeta med andra tvåspråkiga välfärdsområden och upprätta samarbetsavtal som garanterar tjänster på svenska.

Om kongressen

FDUV samlades till förbundskongress den 24 oktober, på grund av coronaepidemin i huvudsak på distans. Förbundskongressen är FDUV:s högsta beslutande organ som sammankommer vart tredje år. Mötesombuden består av representanter för förbundets medlemsföreningar. Kongressen tog också ställning till bland annat förbundets strategi och ett politiskt program.

Under förbundskongressen tillkännagavs även Sigfrid Törnqvist-prisets vinnare.

FDUV är intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. FDUV:s uppdrag definieras ändå inte av diagnos utan av det stödbehov personer har.

Mera information:

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, Lisbeth.hemgard@fduv.fi, 040 526 43 69

Mikaela Björklund, ordförande, bjorklundhmikaela@gmail.com, 040 709 16 55

Matilda Hemnell, informatör, matilda.hemnell@fduv.fi, , 040 503 72 30

Foto:

FDUV/Sofia Jernström

Kampanjen #EnKommunFörAlla lyfter fram funktionshinderfrågor inför kommunalvalet

Kampanjen är ett samarbete mellan SAMS och dess medlemsförbund.

Önskan om att tas på allvar

Professionella måste våga och komma ihåg att fråga vad personen själv drömmer om och inte placera dem i färdiga fack på grund av deras funktionsnedsättning, skriver Erika Backman i vår blogg.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Personlig assistans är en oerhört viktig tjänst eftersom den möjliggör med självständigt liv.

Tredje gången gillt för funktionshinderlagen?

Vanessa Westerlund skriver i vår blogg om den pågående reformen av funktionshinderlagstiftningen som man hoppas att nu – äntligen – skulle ros i land, och om de frågor som hittills varit svåra att komma överens om.

Porträtt på Kassandra Nygård med stora röda glasögon.

Om att möta rädslor och ringa in drömmar

Susanne Tuure skriver i vår blogg om Kassandra som deltar i FDUV:s flyttförberedelse. Med Kassandras tillåtelse publicerar vi också hennes novell Rädslan och jag.

Pärmen av handboken och texten Pussel för ett gott liv 2.0 - en arbetsbok som stöd för familjens serviceplanering.

Ny arbetsbok som stöd för funkisfamiljer

Arbetsboken Pussel för ett gott liv finns nu i ny tappning och kan laddas ner gratis från vår webbplats.

Socialskyddsguiden 2021 är här!

Årets socialskyddsguide med information om service för personer med intellektuell funktionsnedsättning är klar.

Man med Downs syndrom pratar initierat med någon någon annan person i folkvimlet.

”Jag vill att samhället ser oss med Downs syndrom som en resurs, att vi också passar in”

Det är bra att det finns sådana som tror på oss, att vi kan utvecklas, vara självständiga och delaktiga. Det skriver Steg för Stegs erfarenhetstalare Jonas Jansson i vår blogg inför Världsdagen för Downs syndrom.

Porträtt på Betty Marschan och citatet Att skriva lättläst är som att koka en buljon tills den reducerats till fond.

När lättläst blir klarsynt

En lättläst text är allt annat än enkel. En lättläst text är som bäst genialiskt redig. Den fångar essensen i vad som ska förmedlas och förtydligar budskapet. Men en lättläst text är också skoningslös: det går aldrig att gömma sig bakom floskler. Läs Betty Marschans bloggtext om att skriva lättläst.

Portärtt på Simo Klem och Melanie Shametaj samt citatet Samhall kan öppna dörrar som som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Erbjuder Samhall verkliga möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få jobb?

Melanie Shametaj och Simo Klem skriver i vår blogg om förslaget att skapa en finländsk Samhall-modell för att ge personer med funktionsnedsättning arbete.

En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

Kvinna med ryggen vänd mot en grupp människor vid ett bord.

Jag tänker aldrig gå med i en föräldragrupp!

Henrika Mercadante skriver i vår blogg om hur hon förvandlats från gruppskeptiker till gruppentusiast tack vare grupper där alla tillåts vara olika, men olika tillsammans.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.