Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

07.10.2020 kl. 06:00

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.

”Hur kunde hen missförstå mig så där? Det var ju inte alls så jag menade.”

Visst känner du igen dig i det här? Att vi då och då missförstår varandra och inte kan förstå varför. Och då tänker jag på oss som har ett talat språk och som kommunicerar med en annan person som också har det. Och att vi dessutom talar samma språk.

När en person har någon form av svårigheter med talet och kanske behöver alternativ eller kompletterande kommunikation (AKK) för att göra sig förstådd blir utmaningarna ännu större.

Eftersom de flesta av oss vill förstå och bli förstådda, gör vi förhoppningsvis vårt yttersta för att det ska lyckas. Vi använder oss av kroppsspråk, vi läser av mimiken och tonfallet och vi använder kanske bilder eller föremål för att förklara oss. Allt oftare tar vi dessutom tekniken till hjälp.

Och visst är det till stor hjälp att numera kunna ta till digitala alternativ. Men det är inte alltid okomplicerat det heller.

Själv blev jag lite ställd då jag såg att det var Tobias Ståhlberg som ringde ett videosamtal till mig. Tobias använder oftast en mapp med bilder för att kommunicera och nu hade han ingen assistent med sig som kunde tolka vad han säger – hur skulle det här gå?

Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan ringer modigt upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Efter en stund kom jag fram till vad han hade på hjärtat. Men där var ju det digitala hjälpmedlet (videosamtalet) endast en del. I kombination med kroppsspråk, frågor och mina tolkningar fick vi det att fungera. Någorlunda.

Jag tycker Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan modigt ringer upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Jag frågade Tobias vad han har för hälsning till dem som inte är vana att använda alternativa kommunikationsmetoder. Så här svarade han:

”Försök lära dig att använda det hjälpmedel som personen använder. Det är också okej att använda annat än just det hjälpmedlet, huvudsaken är att man försöker”.

Han tyckte själv det till en början var svårt när han i dagisåldern började använda kommunikationsmappen. Numera går det utan problem och förutom den har han också en kommunikationsapp på pekplattan. Han använder också till exempel Facebook, Messenger och mejl för att kommunicera.

Tobias håller dessutom på att utbilda sig till Steg för Stegs erfarenhetstalare. Framöver kommer vi alltså att få se mera av honom, då han delar med sig av sina erfarenheter av att leva med talsvårigheter.

Det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation.

Så lyssna på Tobias, var inte rädd att kommunicera även om du inte tidigare använt den typen av hjälpmedel som personen använder. De flesta kommunikationsappar och -program är gjorda för att vara användarvänliga. Eller kanske du själv är mera bekväm med att använda kroppsspråk, miner och gester eller varför inte ta fram papper och penna eller telefonens emojis för att underlätta kommunikationen?

Alla har rätt till kommunikation och det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation. Genom att kommunicera även med dem som inte kan tala skapar vi möjligheter till delaktighet och samspel samt stöder deras rätt att påverka sitt eget liv.

Text: Annika Martin, kurskoordinator vid FDUV och regional koordinator för Steg för Steg

Foto: Privat

Fakta om talsvårigheter

I Finland finns det ungefär 65 000 personer med olika grad av tal- och kommunikationssvårigheter, alltså personer som inte kan tala eller vars tal är otydligt.
Ungefär 30 000 personer behöver hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet.
En person med talhandikapp kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Svårigheterna är ofta förknippade med läs- och skrivsvårigheter.
Kommunikationssvårigheter av olika grad kan vara medfödda och bero till exempel på en cp-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora tal- och kommunikationsförmågan på grund av en fortskridande sjukdom eller en förvärvad skada.

Vad är AKK?

Med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, menas kommunikation som inte sker med tal utan med till exempel stödtecken eller bilder.
Som i all kommunikation sker AKK också med gester och kroppsspråk.
I bildkommunikation behövs hjälpmedel som kan vara till exempel ett kommunikationsprogram eller en applikation i en pekplatta.
Med bilder och stödtecken kan man också underlätta förståelsen av talat språk.

Källa: Papunet

Läs mer om veckan för personer med talsvårigheter på:
www.puhevammaistenviikko.fi (på finska)

Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Illustration på gravid kvinna och texten I Finland fortsätter hela 14 % att dricka alkohol efter konstaterad graviditet.

FASD är en funktionsnedsättning som kunde förebyggas helt

I dag den 9 september uppmärksammas FASD-dagen.

Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.

Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.

Tio saker att beakta vid rekrytering av personer som behöver extra stöd

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och därmed också i arbetslivet. Mångfald på arbetsplatserna är en resurs, samtidigt måste man tänka till hur det kunde fungera i praktiken. Melanie Shametaj skriver i vår blogg om erfarenheterna av att rekrytera projektassistenter till Steget vidare och ger tips till andra.

Porträtt på tidningarnas redaktion, fem personer.

LL-Bladet blir Lätta bladet

Både den tryckta tidningen och webbtidning förnyas.

Porträtt på Tessa Forssell och citatet Nu inser jag hur betydelsefullt det är att vara i kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning för att förstå frågor som berör gruppens rättigheter.

Att kommunicera om en grupp man själv inte tillhör

När teori möter verklighet. I vår blogg skriver Tessa Forsell vad hon lärt sig från sin praktik på FDUV, och om hur viktigt det är att analysera och reflektera när man kommunicerar om en grupp man själv inte tillhör.

Finska Samhall ska erbjuda arbete även för de mest utsatta

FDUV har gett ett utlåtande om förslaget att grunda ett bolag för att främja lönearbete för personer med funktionsnedsättning.

Hjälp oss att utveckla FDUV:s läger – svara på enkät för anhöriga

Vi utvecklar vår lägerverksamhet och vill höra familjernas behov och önskemål. Bland alla som svarar lottar vi ut presentkort.

Ung man med Downs syndron ser ledsen ut.

Arbetsgrupp: Omsorgen och psykiatrin behöver samarbeta

Psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning är vanligt. Vår arbetsgrupp har gjort en utredning om bristerna när det gäller psykiatrisk vård på svenska.

Tips inför skolstarten

Vi har samlat en lista på saker att komma ihåg och tips för att underlätta skolstarten för barn och unga med särskilda behov.

FDUV:s kontor håller stängt i juli – personal svarar på frågor om sommarläger

De flesta i FDUV:s personal har semester i juli.

Porträtt på Matilda Hemming och Paulina Bäckström.

Steget vidare har två nya projektassistenter

Matilda Hemming och Paulina Bäckström arbetar två dagar i veckan med arbetsfrågor.

Färgglad illustration med bland annat texten Rätt att vara och Svenska hörnans logotyp i regnbågensfärger.

Svenska Hörnan firar Helsingfors Pride

Pressmeddelande 24.6.2021 om program i samband med Helsingfors Pride.

Beredningen av funktionshinderlagen framskrider – FDUV deltar aktivt

Förslaget till ny lag om funktionshinderservice kommer på officiell remissrunda i höst.

Personer med funktionsnedsättning och texten Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra.

Över 100 invalda fullmäktigeledamöter har lovat jobba för en kommun för alla – kolla listan!

Kampanjen En kommun för alla samlade sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som vill jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning. Av dem blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats.

Resurserna för inkludering bör säkerställas

FDUV har gett ett utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.