Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

07.10.2020 kl. 06:00

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.

”Hur kunde hen missförstå mig så där? Det var ju inte alls så jag menade.”

Visst känner du igen dig i det här? Att vi då och då missförstår varandra och inte kan förstå varför. Och då tänker jag på oss som har ett talat språk och som kommunicerar med en annan person som också har det. Och att vi dessutom talar samma språk.

När en person har någon form av svårigheter med talet och kanske behöver alternativ eller kompletterande kommunikation (AKK) för att göra sig förstådd blir utmaningarna ännu större.

Eftersom de flesta av oss vill förstå och bli förstådda, gör vi förhoppningsvis vårt yttersta för att det ska lyckas. Vi använder oss av kroppsspråk, vi läser av mimiken och tonfallet och vi använder kanske bilder eller föremål för att förklara oss. Allt oftare tar vi dessutom tekniken till hjälp.

Och visst är det till stor hjälp att numera kunna ta till digitala alternativ. Men det är inte alltid okomplicerat det heller.

Själv blev jag lite ställd då jag såg att det var Tobias Ståhlberg som ringde ett videosamtal till mig. Tobias använder oftast en mapp med bilder för att kommunicera och nu hade han ingen assistent med sig som kunde tolka vad han säger – hur skulle det här gå?

Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan ringer modigt upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Efter en stund kom jag fram till vad han hade på hjärtat. Men där var ju det digitala hjälpmedlet (videosamtalet) endast en del. I kombination med kroppsspråk, frågor och mina tolkningar fick vi det att fungera. Någorlunda.

Jag tycker Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan modigt ringer upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Jag frågade Tobias vad han har för hälsning till dem som inte är vana att använda alternativa kommunikationsmetoder. Så här svarade han:

”Försök lära dig att använda det hjälpmedel som personen använder. Det är också okej att använda annat än just det hjälpmedlet, huvudsaken är att man försöker”.

Han tyckte själv det till en början var svårt när han i dagisåldern började använda kommunikationsmappen. Numera går det utan problem och förutom den har han också en kommunikationsapp på pekplattan. Han använder också till exempel Facebook, Messenger och mejl för att kommunicera.

Tobias håller dessutom på att utbilda sig till Steg för Stegs erfarenhetstalare. Framöver kommer vi alltså att få se mera av honom, då han delar med sig av sina erfarenheter av att leva med talsvårigheter.

Det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation.

Så lyssna på Tobias, var inte rädd att kommunicera även om du inte tidigare använt den typen av hjälpmedel som personen använder. De flesta kommunikationsappar och -program är gjorda för att vara användarvänliga. Eller kanske du själv är mera bekväm med att använda kroppsspråk, miner och gester eller varför inte ta fram papper och penna eller telefonens emojis för att underlätta kommunikationen?

Alla har rätt till kommunikation och det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation. Genom att kommunicera även med dem som inte kan tala skapar vi möjligheter till delaktighet och samspel samt stöder deras rätt att påverka sitt eget liv.

Text: Annika Martin, kurskoordinator vid FDUV och regional koordinator för Steg för Steg

Foto: Privat

Fakta om talsvårigheter

I Finland finns det ungefär 65 000 personer med olika grad av tal- och kommunikationssvårigheter, alltså personer som inte kan tala eller vars tal är otydligt.
Ungefär 30 000 personer behöver hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet.
En person med talhandikapp kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Svårigheterna är ofta förknippade med läs- och skrivsvårigheter.
Kommunikationssvårigheter av olika grad kan vara medfödda och bero till exempel på en cp-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora tal- och kommunikationsförmågan på grund av en fortskridande sjukdom eller en förvärvad skada.

Vad är AKK?

Med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, menas kommunikation som inte sker med tal utan med till exempel stödtecken eller bilder.
Som i all kommunikation sker AKK också med gester och kroppsspråk.
I bildkommunikation behövs hjälpmedel som kan vara till exempel ett kommunikationsprogram eller en applikation i en pekplatta.
Med bilder och stödtecken kan man också underlätta förståelsen av talat språk.

Källa: Papunet

Läs mer om veckan för personer med talsvårigheter på:
www.puhevammaistenviikko.fi (på finska)

Personer med funktionsnedsättning och texten Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra.

Över 100 invalda fullmäktigeledamöter har lovat jobba för en kommun för alla – kolla listan!

Kampanjen En kommun för alla samlade sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som vill jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning. Av dem blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats.

Resurserna för inkludering bör säkerställas

FDUV har gett ett utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.

Pärmen av handboken Brytningsskeden och i bakgrunden två unga kvinnor, den ena i den andras famn.

Brytningsskeden – handbok om service för unga

Vi har uppdaterat vår handbok om service för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Handboken fungerar som stöd för er som står inför många brytningsskeden.

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.

Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.