Syftet med lagen borde vara ändamålsenlig service som beaktar individuella behov för personer med funktionsnedsättning oberoende av ålder eller funktionsnedsättning. För tillfället riskerar personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, personer inom autismspektret och personer över 65-åringar att bli utan funktionshinderservice. Funktionsnedsättningarna är bestående hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och inom autismspektrumet, men med ändamålsenlig service kan man stöda förmågan att klara sig i livet och delaktigheten i samhället.
Vi som representerar organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism oroar oss för att resurserna används fel i den nya lagen för funktionshinderservice. Paragraferna i lagen bör vara tillräckligt bindande, annars finns det en risk för att lagen tillämpas inkonsekvent, och att de medel som är reserverade för funktionshinderservice i stället används för annan service inom välfärdsområdet. Konsekvensen skulle vara att jämlikhet på nationell nivå inte förverkligas.
De största orosmomenten är:
- Resurserna för funktionshinderservicelagen är otillräckliga. Vi undertecknade oroar oss också för att resurserna inte används rätt vid övergången till välfärdsområdena.
- Lagparagraferna är inte tillräckligt bindande. Det leder till att personer blir utan den service de får idag. Det här gäller till exempel personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och personer inom autismspektret.
- Klientavgifterna är oskäligt höga.
- Arbetsverksamhet ingår inte i lagen.
- Dagverksamheten blir oflexibel.
- Resurskravet för personlig assistans kvarstår fastän det strider mot det beslut som FN:s funktionshinderkommitté har fattat.
Efter vårens utlåtanderunda har lagförslaget korrigerats till det bättre. Men flera innehållsmässiga brister och ekonomiska problem kvarstår. Om paragraferna inte är tillräckligt bindande finns det risk för att de resurser som har reserverats för den nya funktionshinderservicen i stället används för annan service inom välfärdsområdet.
Klientavgifter
Enligt lagförslaget tillkommer nya eller högre klientavgifter. Många familjers avgiftsbörda kommer att öka betydligt ifall de avgifter som uppbärs för barns boende utanför hemmet blir betydligt större än idag. Den avgiftsfria för- och eftermiddagsverksamhet som ordnas via specialomsorgslagen skulle enligt förslaget beviljas via grundskolelagens avgiftsbelagda verksamhet. För transporterna för kortvarig omsorg kan därtill självriskandelar uppbäras. Självrisk skulle uppbäras för transporterna till dag- och arbetsverksamhet. Idag är den servicen en subjektiv rättighet och transporterna avgiftsfria.
För största delen av personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer inom autismspektret orsakar självriskandelarna oskäligt mycket kostnader. De större självriskandelarna kan utgöra ett hinder för att service kan tas emot, vilket i sin tur kan leda till att problemen hopar sig och att det uppstår behov för ännu dyrare service, såsom krisservice.
Dag- och arbetsverksamhet
Dag- och arbetsverksamhet inbegriper flera begränsningar jämfört med gällande lagstiftning. Enligt lagförslaget skulle det inte längre vara möjligt för en person att samtidigt delta i dag- och arbetsverksamhet samt lönearbete. Idag går det att lönejobba en del av dagen och delta i arbetsverksamhet resten av dagen. Den ekonomiska konsekvensbedömningen är inte heller tillräckligt noggrann. Det här försvagar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att flexibelt ta emot lönejobb. Inte heller skulle dagverksamhet beviljas för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det här ökar risken för att äldre personer med funktionsnedsättning marginaliseras.
Resurskravet för personlig assistans
Det beslut som FN:s funktionshinderkommitté fattade i april har inte beaktats i lagförslaget. Resurskravet kvarstår fastän kommittén har konstaterat att det är i strid med FN-konventionen. Vi undertecknade anser att resurskravet bör slopas. Dessutom anser vi att kommittébeslutet förutsätter att rätten till krävande boendestöd – som ges dygnet runt – för en bostad som personen själv valt bör beaktas i högre grad i lagförslaget.
Särskilt stöd för delaktigheten
Avsikten i lagförslaget är att särskilt stöd för delaktigheten ska ersätta personlig assistans för dem som inte uppfyller resurskravet. Särskilt stöd för delaktighet är inte en lika omfattande service som personlig assistans. Enligt lagförslaget kan särskilt stöd för delaktigheten beviljas för högst tio timmar i månaden (senare 20 timmar i månaden) i jämförelse med vad som beviljas för ”personlig assistans för fritiden”, som är 30 timmar i månaden.
Vi undertecknade efterlyser en jämlik personlig assistans och ett stöd för boende för alla personer med funktionsnedsättning. Lagförslaget för funktionshinderservice avspeglar inte i tillräcklig mån FN-konventionens anda. Vad gäller den fortsatta lagberedningen är det av yttersta vikt att de behövliga ändringarna görs samt att lagberedningsprocessen är transparent och öppen.
Tilläggsinformation:
Lisbeth Hemgård, FDUV, tel. 040 526 4369, lisbeth.hemgard@fduv.fi
Susanna Hintsala, Kehitysvammaliitto, tel. 040 741 6179, susanna.hintsala@kvl.fi
Risto Burman, Kehitysvammaisten Tukiliitto, tel. 050 556 9900, risto.burman@tukiliitto.fi
Sari Valjakka, Autismförbundet, tel. 050 308 7806, sari.valjakka@autismiliitto.fi