66561.jpg

Viktigt att ny funktionshinderlag ros i land

03.12.2018 kl. 16:19
Insändare i Hbl på FN-dagen för personer med funktionsnedsättning 3.12.

Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen har pågått länge. I dag på FN-dagen för personer med funktionsnedsättning vill vi betona hur viktigt det är att den nya lagen om funktionshinderservice godkänns ännu under den här regeringsperioden. Det är dags att lagstiftningen förnyas så att den motsvarar dagens behov, en modern människosyn och andan i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen gav en proposition till riksdagen om lagen om funktionshinderservice i september. Det var glädjande att se att regeringen korrigerat många av de brister som funktionshinderrörelsen påtalat.

För FDUV och vår målgrupp är den nya lagen särskilt efterlängtad. Den innebär att de nuvarande speciallagarna handikappservicelagen och specialomsorgslagen slås samman till en lag. Att personer med intellektuell funktionsnedsättning delvis haft en egen lag är diskriminerande. Den nya lagen skulle gälla alla personer med funktionsnedsättning på lika villkor.

En viktig förnyelse är också att en diagnos inte är en grund för att få service utan det är behovet av stöd som styr. Det innebär att lagen tryggar tjänster också för sådana grupper som i dag ofta blir utan, till exempel personer inom autismspektrum eller med annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Syftet med den nya lagen är att personer med funktionsnedsättning ska få tillräcklig service av god kvalitet enligt sina individuella behov. Nyckelorden här är ”individuella behov”. En specifik diagnos ska inte styra till viss sorts service utan tjänsterna ska formas flexibelt så att de verkligen gagnar personen i fråga. Lagen ska också stärka rätten till delaktighet och självbestämmande.

Den nya lagen har som mål att dels bevara nuvarande rättigheter till stöd och service, dels utveckla dem. Av de nuvarande rättigheterna kan nämnas rätten till stöd för boende, personlig assistans och tjänster som stöder rörligheten (till exempel färdtjänst) – det vill säga tjänster som är en förutsättning för ett gott liv och delaktighet i samhället.

Samtidigt ska alltså en del tjänster utvecklas. Det gäller bland annat den personliga assistansen och kortvarig omsorg. Det finns även klarare stadganden om träning och stöd som en form av service. Det kan handla om träning i vardagsfärdigheter, stöd för kommunikation eller stöd vid förändringar i livet.

Det finns med andra ord mycket gott i lagförslaget, men en del brister borde riksdagen ännu åtgärda då den ror i land denna viktiga reform. Enligt förslaget är en förutsättning för personlig assistans att personen med funktionsnedsättning har resurser att definiera assistansens innehåll. Det så kallade resurskravet bör slopas, eftersom det utesluter många personer med intellektuell funktionsnedsättning. Även de som behöver mycket hjälp och stöd för att uttrycka den egna viljan ska ha rätt till personlig assistans på lika villkor.

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare

68685_t.jpg

Blogg: Hurra för hittesyskon!

I dag på internationella syskondagen skriver Henrika Mercadante om hur vi kan hjälpas åt i vardagen och på köpet få något ovärderligt – hittesyskon.Läs mera »
68641_t.jpg

Dags för ett funktionsrätt Finland

Insändare i Hufvudstadsbladet 6.4.2019.Läs mera »
68056_t.jpg

Nya Facebookgrupper för stöd och information

En grupp är för familjer med yngre barn med funktionsnedsättning, en för familjer med äldre barn.Läs mera »
68548_t.jpg

Blogg: Lika möjlighet att rösta?

”Om din förmåga att fatta beslut alltid ifrågasätts hur påverkar det ditt självförtroende i förhållande till att fatta beslut om vem du ska rösta på?” Personer med intellektuell funktionsnedsättning röstar sällan i val. Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg listar orsaker – och lösningar.Läs mera »
68391_t.jpg

Christina vet hur viktigt samhällets stöd är då man har ett funkisbarn

Barn med funktionsnedsättning och deras syskon har rätt till en barndom som alla andra. För att denna rätt ska förverkligas behöver familjerna tillräckligt med stöd och avlastning. Och deras ekonomiska situation behöver tryggas. Läs mera »
68514_t.jpg

Tanya föredrar personlig betjäning framom maskiner

Allt fler tjänster i samhället är digitala. Det finns mycket gott i den utvecklingen, men också risker. Alla hänger inte med. Tanya Palmgren är en av dem som inte kan eller som har svårt att använda de digitala tjänsterna. Läs mera »
68261_t.jpg

Ida-Lotta använder pekplattan som stöd i sin kommunikation

Alla kan inte tala, men alla har rätt till kommunikation. Ida-Lotta Knuuttila behöver stöd för att förstå och göra sig förstådd. Pekplattan hjälper henne att kommunicera.Läs mera »
68451_t.jpg

Blogg: Vad händer nu?

Väntan på olika reformer är inte över. Inte bara vårdreformen föll, även arbetet med annan lagstiftning som märkbart påverkar personer med funktionsnedsättning blev på hälft. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård analyserar läget.Läs mera »
68251_t.jpg

Theo drömmer om ett eget hem

Många med särskilda behov bor i gruppboenden, även om de med rätt stöd kunde klara sig på egen hand. Rätt stöd kräver flexibla tjänster som utgår från individen. Theo Degerth är en av dem som bor hos sina föräldrar i brist på skräddarsydda lösningar. Läs mera »
68365_t.jpg

Fakta och myter om Downs syndrom

På Internationella Downs syndromdagen rockar vi sockor. Läs mera »