Annsofi Nyberg tog kontakt med GP. Hon ville att vi skriver om psykisk ohälsa. Hon har själv erfarenhet av att må dåligt.
– Det är inte bara jag som går omkring och mår dåligt. Alla som mår dåligt måste få hjälp. Man kan inte bara sitta och vänta på att det ska bli bra, säger Annsofi.
Annsofi berättar att hon började må sämre under coronapandemin då hon var mycket ensam och inte fick träffa så många andra.
Hon har känt sig nedstämd och ibland helt tom på känslor.
– Jag vet inte riktigt vad jag känner, berättar Annsofi.
Före coronapandemin hade Annsofi ett städjobb, men på grund av smittorisken måste hon sluta.
Efter coronan kändes det sedan besvärligt att gå tillbaka till jobbet.
Senare fick Annsofi jobb på ett lopptorg, men hon har nu inte jobbat på ett år för att hon har mått så dåligt.
Att tala om sina känslor hjälper
Annsofi berättar att hon har börjat må bättre, men att hon fortfarande behöver stöd.
Annsofi får samtalshjälp. Hon träffar en sjukskötare regelbundet för att prata om sina känslor.
– Först gick jag till en person, men det hjälpte inte. Sedan hittade jag en annan som det funkar med.
Annsofi har träffat sjukskötaren i över ett år. Ett problem är att de inte kan träffas på sommaren.
Under sommaren finns det inte riktigt någon regelbunden hjälpa att få.
När tankarna är som mörkast vet Annsofi inte vad hon ska ta sig till.
Hon tycker det är svårt att få hjälp just då när hon behöver det.
Annsofi bor i en lägenhet i Ekenäs och får boendestöd från Nåvis en gång i veckan.
Hon tycker det var bättre då hon fick boendestöd via Kårkulla för då kunde hon nå personal dygnet runt.
För att bli av med oro och ångest går Annsofi ibland ut och gå, men det kan hon inte göra på nätterna.
Hon brukar också kolla på olika avslappningsprogram på Youtube.
Svårt att vara bland människor
Annsofi umgås en del med sina föräldrar, bröder och syskonbarn.
– Det känns bra att vara med familjen, men jag skulle också vilja vara med sådana som är i min egen ålder, säger Annsofi.
Nåvis ordnar ibland program, men Annsofi trivs inte när det är mycket människor.
– Folk kommer och frågar hur jag mår och då måste jag hitta på en vit lögn, för inte ids jag säga hur jag egentligen mår.
Men visst deltar hon ibland i Nåvis program och ibland är det också trevligt.
Men det kan kännas tungt att komma i väg.
– Jag vill fara, men kan sedan ändå känna att jag inte orkar.
Ibland frågar människor när Annsofi ska börja jobba igen. Det sårar henne.
– Folk ska inte blanda sig i andras saker, tycker Annsofi.
Annsofi skulle nog gärna jobba igen till exempel två dagar i veckan, men hon säger att det är svårt att hitta ett lämpligt ställe.
– Jag kan till och med jobba gratis, det viktigaste är att jag inte behöver förbinda mig att komma alla dagar utan att jag kan stanna hemma om jag mår dåligt.
Annsofi uppmanar andra som mår psykiskt dåligt att inte bli ensamma med sina tankar.
– Det viktigaste är att söka hjälp. Man måste prata med någon, fast med en kompis. Man ska inte bära på sådant här själv.
Text och foto: Matilda Hemnell
Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023.