När Lucas pappa Jocke Wilén för fjorton år sedan fick veta att hans första barn har Downs syndrom, kraschade livet. Inte på grund av funktionsnedsättningen i sig, utan för att han visste så lite om vad det innebär.
— När vi fick veta om Lucas funktionsnedsättning var han bara några timmar gammal, vi hade ingen aning om hans Downs syndrom eller autism innan han föddes.
— Just då kraschade livet, jag hade ingen riktig, egen erfarenhet av specialbarn och visste inte vad det betydde.
Jocke har talat om sina erfarenheter på FDUV:s familjekurser. I dag skrattar han åt sin första reaktion och tycker att Lucas är något av det bästa som hänt.
— Livet med Lucas är härligt. Det finns många saker som vi inte kan göra tillsammans men det finns också mycket som vi kan göra och uppleva tillsammans som man inte kan göra med en ”normal” 14-åring.
Att få ett barn med funktionsnedsättning har öppnat upp en ny värld med nya människor och nätverk. Det har också gett en stark känsla av att behövas som pappa.
— Eftersom Lucas utveckling går långsammare känner jag att vi har mycket mer tid tillsammans. Som pappa behövs jag också mera än för andra barn, på ett positivt sätt. Jag får vara med honom och vi kan göra saker tillsammans. Det behöver inte vara något särskilt, vi kan titta på ipaden, åka till tandläkaren eller bara sitta på tumis i bilen och vara tysta.
Lucas firar sin födelsedag som andra barn, med en liten fest. Förut tyckte han att det var för mycket människor, nu öppnar han gärna paket och tittar vad de innehåller.
Läs hela artikeln om Jocke och Lucas i nästa nummer av GP. Och kom i håg att #rockasockorna i dag!
Mera info om Rocka sockorna och Downs syndrom-dagen på www.rockasockorna.se.