Självbestämmande

Självbestämmande

Självbestämmande är en mänsklig rättighet. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning befäster fulla och lika mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. De ska få dessa rättigheter och friheter tillgodosedda fullt ut utan diskriminering.

Självbestämmande betyder att individen har rätt att besluta om sitt eget liv och saker som berör en själv.

Självbestämmande i praktiken

Självbestämmande kan i praktiken handla om att jag får välja vilka kläder jag klär på mig på morgonen, vad och när jag äter mitt morgonmål och vilken tid jag åker till jobbet för att komma i tid. Självbestämmande berör även var och med vem jag bor, vad jag är intresserad av och inom vilket område jag önskar få jobba, och med vem jag vill umgås. Självbestämmande gäller också politiska och etiska värderingar. Alla har rätt till sin åsikt och övertygelse.

Det finns regler i vårt samhälle som jag inte kan välja, men dessa regler berör oss alla oberoende om jag har en funktionsnedsättning eller inte.

Självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning betyder att anhöriga och personal skall stöda och handleda personerna som behöver stöd till självbestämmande. Stödet och handledningen innebär att konkretisera och förtydliga så att saker och ting blir förståeliga. Det är viktigt att använda den form av kommunikation som personen förstår.

Lagen om självbestämmande

Självbestämmande för personer med funktionsnedsättning aktualiserades i juni 2016 i samband med att Finland ratificerade FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Då uppdaterades specialomsorgslagen med en paragraf om hur självbestämmandet stöds och där begränsningsåtgärder beskrivs. En ny lag om självbestämmande är under arbete.

Mera information: