Arbete och meningsfull sysselsättning 

Få får riktig lön. Många personer med utvecklingsstörning arbetar, men få av dem får lön för sitt arbete. Det finns ca 23 000 utvecklingsstörda finländare i arbetsför ålder. Av dem deltar ca 14 000 i dag- eller arbetsverksamhet och bara omkring 300 personer arbetar på en allmän arbetsplats och får lön enligt arbetsavtal. 

Lönearbete trots sjukpension

Som grundläggande inkomst får personer med utvecklingsstörning sjukpension som beviljas av Folkpensionsanstalten. Trots att människor med utvecklingsstörning får sjukpension kan de arbeta och delta i arbetslivet. Om inkomsterna är små, förlorar arbetstagaren inte sin pension. Om det intjänade beloppet överstigs måste personen lämna sin pension vilande.

Största delen av personer med utvecklingsstörning som arbetar, deltar i arbetsverksamhet som kommunen ordnar. Endast ett fåtal har arbete med lön. Enligt Kehitysvammaisten Tukiliittos bedömningar är ca 3 000 utbildade personer med utvecklingsstörning arbetsdugliga och villiga att utföra arbete med lön.

Arbets- och näringsbyråns tjänster

Arbets- och näringsbyrån har huvudansvaret för sysselsättningen av personer med funktionshinder och funktionsnedsättning. Arbets- och näringsbyrån kan enligt egen prövning bevilja även utvecklingsstörda arbetssökande som är på sjukpension alla tillbuds stående tjänster och stödåtgärder.

Rehabiliteringspenning för ungdomar

Det blir allt vanligare att unga personer med utvecklingsstörning som kommer in i arbetslivet har en yrkesexamen. Nuförtiden får ungdomar under 20 år inte automatiskt sjukpension, i stället beviljas 16–20 åriga ungdomar rehabiliteringspenning för ungdomar. Under denna tid utreds den unga personens möjligheter till fortbildning, arbetsliv och behov av pension.

Rehabiliteringspenningen för ungdomar uppgår till minst 23,77 euro per vardag. För tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och rehabiliteringen och tiden mellan rehabiliteringsperioderna betalas rehabiliteringspenningen i allmänhet nedsatt med 20 procent.

Rehabiliteringspenningen för ungdomar utbetalas efter självrisktiden högst till slutet av den månad då den unga fyller 20 år. Om den unga då genomgår en rehabiliteringsperiod, exempelvis utbildning, utbetalas rehabiliteringspenning till slutet av rehabiliteringsperioden eller utbildningen.

Att lämna pensionen vilande

Om inkomsterna är små förlorar arbetstagaren inte sin pension. För lönearbete får arbetstagaren utöver sin sjukpension ha skattepliktig förvärvsinkomst 733,80 euro/månaden. Om förvärvsinkomsten är högre, måste personen lämna sin pension vilande. Pensionen kan lämnas vilande för minst tre månader och för högst två år.

Om en person vill fortsätta att ha sin pension vilande efter det maximitiden på två år har uppfyllts, kan pensionen på nytt lämnas vilande först när han eller hon där emellan har fått pension i minst tre månader.

Om förvärvsinkomsterna (lönen) sjunker under inkomstgränsen medan pensionen har lämnats vilande, får man pensionen tillbaka genom att göra en skriftlig anmälan till Folkpensionsanstalten.

Då en person lämnar sin pension vilande får han eller hon det högsta handikappbidraget. Om en person omedelbart innan han eller hon har lämnat sin pension vilande har fått vårdbidrag för pensionstagare, beviljas han eller hon det högsta handikappbidraget för den tid utbetalningen av pensionen har avbrutits.

Om en person har fått bostadsbidrag för pensionstagare innan han eller hon har lämnat sin pension vilande, fortsätter utbetalningen av bidraget, trots att pensionen har lämnats vilande.

Arbets- och dagcenter

Utlokaliserad arbetsverksamhet Lönearbete
ca 7700 personer
med utvecklingsstörning
ca 2300 personer
med utvecklingsstörning
ca 300 personer
med utvecklingsstörning

Arbete på arbets-
eller dagcenter

Följer förordningen
angående special-
omsorger för
utvecklingsstörda

Inget anställnings-
förhållande - ingen lön

Arbetsersättning
på 0-12 euro/dag

Arbete på en
allmän arbetsplats

Följer förordningen
angående specialomsorger
för utvecklingsstörda

Inget anställnings-
förhållande - ingen lön

Arbetsersättning
på 0-12 euro/dag

Arbete på en
allmän arbetsplats

Har ett
anställningsförhållande

Får lön enligt avtal

Stöd av
en arbetskonsulent

 


Metoden Arbete med stöd

Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta människor med stödbehov på den öppna arbetsmarknaden. Både arbetstagaren och arbetsgivaren erbjuds ett individuellt och långvarigt stöd. Tanken bakom Arbete med stöd är att alla människor har resurser att utföra arbete av något slag.

Personen som söker arbete får stöd och hjälp av en arbetskonsulent att hitta lämpliga arbetsuppgifter och vid behov erbjuds han/hon individuell inlärning och strukturering av arbetsuppgiften. Personen som söker arbete erbjuds även stöd i den sociala anpassningen på arbetsplatsen. Arbetsgivaren erbjuds också stöd och handledning i olika frågor. Arbetskonsulenten fungerar som en sammanfogande länk.

Kriterier för metoden Arbete med stöd:

  • Anställning
  • Lön enligt avtal
  • Individuell arbetstid
  • Arbetsuppgifterna lärs ut på arbetsplatsen
  • Vid behov träning i sociala färdigheter
  • Stödets form och omfattning är individuellt
  • Längden på anställningen är individuell
  • Social integrering
  • Karriär enligt framsteg
  • Utgångspunkten är arbetssökandes önskemål, egen aktivitet och självbestämmanderätt.
  • Arbete i alla former (anställning och företagande)


En arbetskonsulent är personen som i praktiken arbetar med arbetstagaren i behov av särskilt stöd, arbetsgivaren och arbetskamraterna på arbetsplatsen. Han/hon handleder och ger stöd åt både arbetstagaren i behov av särskilt stöd, arbetsgivaren och arbetskamraterna. Han/hon är i kontakt med de nätverk som finns kring arbetstagaren i behov av särskilt stöd och som påverkar hans/hennes arbete.

Källa: Londen Sonja, (2005). Handbok i metoden Arbete med stöd. Optima samkommun, Jakobstad.

 

Mera information

Arbete genom samarbete var ett tvåspråkigt projekt som genomfördes med medel från insamlingen Gemensamt Ansvar 2008.