---

Pressmeddelande 16.6.2010

Under de senaste veckorna har människor med funktionsnedsättningar förekommit i pressen på grund av att de blivit illa behandlade på krogar och restauranger runtom i Finland.
Finland uppfattas som ett modernt och civiliserat välfärdssamhälle men vi upplever att det inte stämmer i alla avseenden. Många funktionshindrade upplever att restaurangernas dörrvakter ofta har en negativ attityd till funktionsnedsättningar.
Handikapp- och patientorganisationerna framhåller ofta vikten av att människor med funktionsnedsättning har en fungerande vardag. För dessa människor innehåller vardagen också möjlighet till fest då och då, liksom för alla samhällsmedlemmar. Skapande och upprätthållande av sociala kontakter hör till de grundläggande rättigheterna också för människor med funktionsnedsättning. För alla medborgare är restaurangerna naturliga samlingsplatser att träffa jämnåriga.
Det är inte sagt att den funktionshindrade är bråkstaken eller säkerhetsrisken i restaurangen. Många funktionshindrade kan inte eller vill inte använda alkohol. Men funktionsnedsättningen eller sjukdomen kan ge symptom som uppfattas, om sakkännedom inte finns, som ett berusningstillstånd. Dessa symptom kan vara t.ex. balans- och talsvårigheter. I en del handikapp- och sjukdomsgrupper har man försökt lösa problemet med t.ex. SOS-pass, armband eller informationskort, vilka meddelar omgivningen om att personen hör till en specialgrupp.
Handikapp- och patientorganisationerna anser det viktigt att informera studerande inom servicebranschen om hur det är att leva med en funktionsnedsättning eller en sjukdom. För detta ändamål har en verksamhet utvecklats där personer med någon funktionsnedsättning eller sjukdom besöker yrkesskolor och informerar social- och hälsovårdsstuderande. Vi rekommenderar att denna verksamhet utvidgas att omfatta också andra yrkesgrupper, så att alla medborgare ges möjlighet till både vardag och fest.


Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare
Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf
tfn 040 526 43 69, (09) 434 23 60
lisbeth.hemgard(a)fduv.fi

Sirkku Lindstam, verksamhetsledare
Aivovammaliitto ry
tfn 050 536 63 90, (09) 836 658 11
sirkku.lindstam(a)aivovammaliitto.fi
 

till sidans början

Pressmeddelande 12.5.2010

Organisationerna föreslår att Social- och hälsovårdsministeriet och Arbets- och näringsministeriet utser en utredningsman för att planera anordnandet av sysselsättningstjänster för personer med utvecklingsstörning.
Kehitysvammaliito, Kehitysvammaisten tukiliitto, Nuorten Ystävät och Förbundet De Utvecklingsstördas Väl anser att sysselsättningssystemet är föråldrat och kräver förnyelse.
Största delen av de ungdomar med utvecklingsstörning som har genomgått yrkesutbildning arbetar utan lön inom arbets- och dagcentralernas arbetsverksamhet eller i utlokaliserat arbete på vanliga arbetsplatser.
Ingen i det nuvarande systemet tar ansvar för att främja lönearbete för personer med utvecklingsstörning. Kommunerna anser att ansvaret ligger hos arbetsförvaltningen och arbetsförvaltningen anser att ansvaret ligger hos kommunerna.
För att främja lönearbete för personer med utvecklingsstörning finns en tjänst som visat sig fungera; handledning inom metoden Arbete med stöd. En arbetskonsulent handleder både arbetstagaren och arbetsgivaren i alla frågor som ansluter sig till arbetet. Arbetskonsulenten bistår med att skräddarsy arbetet så att arbetstagarens förmågor möter arbetsgivarens behov.
I stället för att upprätthålla det gamla systemet bör kommunernas och arbetsförvaltningens resurser användas till att utveckla tjänsterna så att de motsvarar de verkliga behoven hos personer med utvecklingsstörning.
De organisationer som fick stöd genom insamlingen Gemensamt ansvar 2008, Kehitysvammaliito, Kehitysvammaisten tukiliitto, Nuorten Ystävät och Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, anordnar den 19 maj seminariet Delaktighet genom arbete. Genom forskning och praktisk tillämpning belyser seminariet arbetssituationen för personer med utvecklingsstörning. Arbetsminister Anni Sinnemäki öppnar seminariet.
Seminarieprogrammet bifogas.
Framställningar från seminariet och den gemensamma slutrapporten från projekten som fått stöd av Gemensamt ansvar 2008 finns på adressen: www.verneri.net/yleis/tyollaosallisuutta

Ytterligare information
www.fduv.fi/verksamhet/arbete
www.verneri.net/yleis/tietopankki/tyo
Tina Holms, koordinator/FDUV, tfn 040 543 45 56, e-post: tina.holms(a)fduv.fi
Marita Mäenpää, projektkoordinator/FDUV, tfn 040 523 18 46, e-post: marita.maenpaa(a)fduv.fi

till sidans början

19.8.2009

Från och med 14 augusti är dataspelen Spel-Ett och Tal i farten samt webbtjänsten LukiMat tillgängliga för allmänheten även på svenska.
Användning av webbtjänsten och spelen är gratis.

Webbtjänsten LukiMat erbjuder information och stöd när barn i förskola och nybörjarundervisning har svårigheter vid läs- och matematikinlärning. Bakom webbtjänsten LukiMat står Niilo Mäki-institutet och Jyväskylä universitet stödda av undervisningsministeriet.

Under sommaren har informationen kring läsutvecklingen översatts och omarbetats att passa finlandssvenska förhållanden. Den finlandssvenska versionen av Spel-Ett liksom läs- och skrivdelen i LukiMat har utvecklats i samarbete med ABC - läs- och skrivutvecklingsprojekt vid FDUV/Lärum och Vasa specialpedagogiska center Åbo Akademi Vasa.

Dataspelet Spel-Ett är ämnat att användas i förskola och nybörjarundervisning med elever som har svårigheter i läsutvecklingen. Spelet är tillgängligt gratis över internet via LukiMat-sidorna. Spelets avsikt är att på ett roligt och uppmuntrande sätt träna de grundläggande läsfärdigheterna, dvs. kopplingen bokstav-ljud samt läsning av korta, ljudenliga ord. Det finlandssvenska Spel-Ett har utvecklats i samarbete mellan LukiMat projektet och ABC – läs- och skrivutvecklingsprojekt.

Tal i farten är ett datorspel som är avsett för barn i förskoleåldern. Med spelet avser man att förstärka matematiska grundfärdigheter genom att jämföra två tal inom talområdet 1–10.

För mer information gå in på www.lukimat.fi

till sidans början

2.4.2009
 

Delegationen för utvecklingsstördas boendeservice kräver att bostadsbidraget höjs för de personer med utvecklingsstörning som lever på folkpensionens basdel.

På delegationens boendeseminarium ”Minulla on oma koti ja tukea elämääni” i Helsingfors 2.4 uttrycktes oro över de höga boendekostnaderna samt en tilltagande fattigdom bland personer med utvecklingsstörning.

Den viktigaste inkomsten för personer med utvecklingsstörning är arbetsoförmögenhetspensionen på 580 euro samt bostadsbidraget, vilket sällan räcker till hyran för en bostad av standardkvalitet. Allt fler personer med utvecklingsstörning måste dryga ut sina inkomster med utkomststöd. De som har det ekonomiskt sämst ställt har ca 30 euro i månaden kvar för hobbyer och socialt liv då hyran och andra nödvändiga utgifter är betalda.

På seminariet kritiserades också produktionen av nya anstaltliknande gruppbostäder. Som en följd av den ekonomiska recessionen tacklas ofta bostadsbristen för personer med utvecklingsstörning med kortsiktiga massproduktionslösningar.

Årligen behövs ca 700 nya bostäder för personer med utvecklingsstörning; vuxna som flyttar från sina åldrande föräldrar och unga vuxna som flyttar från sitt barndomshem. Nedkörningen av anstalterna skapar också behov av nya bostäder.

Delegationen för utvecklingsstördas boendeservice poängterar att boendeservice och därtill hörande stödfunktioner bör skräddarsys i samarbete med individen. En person med utvecklingsstörning måste själv få bestämma hur och med vem han eller hon vill bo.

– Jag får bestämma över mitt eget liv, förklarar Samuli Palmu då han får frågan vad individuellt anpassat boende betyder för honom. Palmu bor i Harjavalta och får stöd av en personlig assistent.

John Waters från organisationen In Control i England försäkrade att individuellt anpassat boende sänker kostnaderna för den offentliga sektorn. Waters förevisade modellen för personlig budgetering, i vilken stödet och servicen planeras och budgeteras individuellt och därmed riktas rätt.


Mera information:
Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f.
lisbeth.hemgard(a)fduv.fi, tfn 040 526 43 69
Markku Virkamäki, verksamhetsledare för Kehitysvammaisten Palvelusäätiö markku.virkamaki(a)kvps.fi, tfn 040 565 53 70


Kehitysvamma-alan neuvottelukunta: Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten Palvelusäätiö, Kehitysvammaisten Tukiliitto, FDUV, Nuorten Ystävät, Boendeservicestiftelsen ASPA, Savon Vammaisasuntosäätiö, Keski-Suomen vammaispalvelusäätiö, Honkalampisäätiö, Avain-säätiö, Kehitysvammatuki 57, Eteva ky, Vaalijalan kuntoutuskeskus, Kymenlaakson erityishuollon ky,
Kolpeneen palvelukeskuksen ky, RK-asunnot/Rinnekoti, KVPS Tukena Oy, ASPA Palvelut Oy, Nuorten Ystävät -palvelut Oy, UVP Oy, Helsingfors stad, Eskoon kuntoutuskeskus, Pohjois-Karjalan sairaanhoitopiiri/sosiaalipalvelut, S-asunnot Oy, Satakunnan sairaanhoitopiiri/sosiaalipalvelut, Kårkulla, Me Itse, Stjärnhemförening, Käpytikka, Savulaiset.

till sidans början

10.10.2008

FDUV stöder lagförslaget om personlig assistans för gravt handikappade. Lagförslaget är en del av en mer omfattande reform med vilken handikappservicelagen och specialomsorgslagen gradvis slås samman. Syftet är att den reviderade lagen träder i kraft den 1 september 2009.

I lagförslaget framhålls att handikappservicelagen är primär i förhållande till specialomsorgslagen. Att personer med utvecklingsstörning och autism skall behandlas på samma sätt som övriga handikappgrupper är en utveckling i rätt riktning. Det här kan jämföras med utvecklingen i de övriga nordiska länderna.
Stöd och service för personer med utvecklingsstörning förbättras i och med att också utvecklingsstörda personer kan erhålla tjänster via handikappservicelagen, vilket inte varit så vanligt tidigare.

Den stora förändringen är att stödet inte enbart berör hemmets fyra väggar utan också arbete, fritid och studier.
1. Rätten till personlig assistans förstärks, vilket är ett stort framsteg. Tack vare det minskar skillnaderna mellan invånare i olika kommuner. Lagändringen innebär en subjektiv rätt till personlig assistans för gravt funktionshindrade. Den subjektiva rätten är emellertid inte absolut.
2. Arrangemangen kring personlig assistans utvecklas, både via servicesedlar och som köptjänst. Tidigare har personer med utvecklingsstörning verkat som arbetsgivare för sin personliga assistent.

I specialomsorgslagen utgår man från rätten till specialomsorg, vilket kan betyda tjänster i grupp men inte alltid laglig rätt till en specifik tjänst, som man kan ha rätt till med stöd av handikappservicelagen. För personer med utvecklingsstörning kvarstår rätten till specialomsorger enligt specialomsorgslagen. Över huvud taget bygger förslaget på en mera behovsrelaterad och individuell service än tidigare. Det är ytterst viktigt att all service är behovsprövad i stället för diagnosrelaterad. (Jfr FN konventionen för personer med funktionshinder, EU-direktiv och regeringsprogram).

Serviceplanens förändrade ställning
Serviceplanen lyfts fram på ett nytt sätt i det nya lagförslaget. Det som är ytterst viktigt är att man stärker serviceplanens juridiska ställning, och det gör man genom att förflytta den från förordning till lag.
Enligt förslaget måste kommunen reagera inom sju dagar sedan en funktionshindrad person har kontaktat kommunen. En serviceplan måste uppgöras inom tre månader. Det finns undantag visavi tidsbegränsningen i fråga om personer som har svåra eller ovanliga funktionshinder. Utredningarna kan vara tidskrävande. Personlig assistans ges minst 10 timmar per månad och från början av 2011 minst 30 timmar per månad.
Om serviceplanen får en starkare ställning kan det underlätta de kommunala tjänstemännens arbete. Det blir lättare att yrka på resurser för handikappverksamheten eftersom det finns ett tydligare regelverk för resursfördelningen.
Serviceplanen kan också ha effekter på servicens kvalitet och överlappning. Idag görs serviceplaner inte i den utsträckning som det borde göras, utan många funktionshindrade får sitt stöd från olika håll (samkommun, FPA, Folkhälsan osv.) utan att kommunen har en helhetsuppfattning om personens servicebehov. Den funktionshindrades och de anhörigas medverkan i utarbetande av serviceplanen är också en viktig sak att poängtera.
Viktiga frågor är ytterligare tolkningen av vem som är gravt funktionshindrad. I praktiken har tolkningen tidigare gjorts utgående från fysiska funktionshinder. I det nya förslaget har man en vidare tolkning där man utgår från behoven i stället för diagnosen. Personer med utvecklingsstörning bör beaktas när assistans beviljas.

Arrangemangen kring personlig assistans
Det nuvarande arrangemanget bygger på systemet med personlig hjälpare, enligt vilket hjälparen står i ett anställningsförhållande till den person som får hjälp. I det nya lagförslaget kan assistans också ordnas så att kommunen ger den gravt funktionshindrade en servicesedel för anskaffningen av assistentservice. Ett nytt alternativ är att kommunen kan ordna servicen i form av köpta tjänster antingen inom ramen för den egna serviceproduktionen eller i avtalsbaserat samarbete med en annan kommun eller andra kommuner. Det tredje alternativet gör personlig assistans möjlig också för andra personer än de som har förmåga eller vilja att sköta arbetsgivarskyldigheter.
Detta har en stor betydelse för personer med utvecklingsstörning som kan ha svårt att vara i anställningsförhållande till en person, men det är dock viktigt att den funktionshindrades åsikter beaktas när arrangemangen uppgörs.

Institutionsvård
I förslaget finns också en kommentar om att funktionshindrade som är i behov av vård dygnet runt fortfarande kan erbjudas denna form av vård via vårdhem. Inom omsorgen om utvecklingsstörda räknar man med att det är en verkligt liten minoritet. Enligt Markku Niemeläs rapport om boende för utvecklingsstörda (STM, 2008) handlar det om en grupp på ca 30 personer som är i behov av sådan sjukvård som kräver institutionsvård dygnet runt. Institutionen som en permanent boendeform rekommenderas inte i något annat nordiskt land.

Andra allmänna kommentarer kring lagförslaget
Att personlig assistans införs stegvis är bra om man redan i detta skede har en klar tidsplan för när införandet sker. Om tidsplanen förblir öppen kan det finnas risk för att en del grupper uteblir.
Bland annat Kommunförbundet är rädd för de kostnader som uppstår i och med att personlig assistans blir en subjektiv rätt. Inom handikapporganisationerna kommenterar man frågan genom att hänvisa till att personlig assistans blir billigare än hemservice. Om den personliga assistansen också omfattar arbetstid får fler personer möjlighet att arbeta och försörja sig själva.
Med tanke på familjerna har det visat sig att föräldrar till funktionshindrade barn som har tillgång till personlig assistans mår bättre.
Vi vill ännu poängtera att hela syftet med personlig assistans är att den funktionshindrades önskemål och behov respekteras när servicen planeras och ges. För de funktionshindrade handlar det ju om att kunna välja den person som skall hjälpa dem i livets mest intima sfär.


Helsingfors den 9 oktober 2008

Pehr Löv
Ordförande/FDUV

Lisbeth Hemgård
Verksamhetsledare/FDUV

till sidans början

25.2.2008